top of page
IMG_2634_edited.jpg

ULLKÄNNEDOM

Vad gjorde vi om inte ullen fanns?

NĂ€r syntetfibrer tillverkas i stora fabriker sĂ„ förbrukar vi oljeresurser, ett av jordens sparkapital av lagrad solenergi. En syntetisk fiber förbrukar mellan tre och sex gĂ„nger sin egen vikt i olja dĂ„ den framstĂ€lls medan ull skapas med naturens hjĂ€lp, av sol, regn och vatten. 


En syntetisk fiber som antÀnds bildar klibbiga, brinnande droppar som kan ge upphov till mycket svÄra skador. Ullfibrer Àr mycket energisnÄla i sin uppbyggnad och de avger inte mycket energi dÄ de bryts ned. EnergisnÄlheten medför att fibrerna ogÀrna antÀnds, istÀllet har ull vÀldigt lÀtt för att sjÀlvslockna. NÀr fibrerna utsÀtts för eld bildas en isolerande askskorpa som skyddar mot vidare skador.


Ull har en lÄng rad goda egenskaper vilka gör att ull fungerar mycket bra vid direktkontakt med huden och som inredning i offentliga miljöer.

Ull har en unik formbarhet och förmÄga att motstÄ smuts och dÄlig lukt. Ull i klÀder fungerar som fuktspÀrr för vatten i flytande form och i gasform. Om vi ska trivas i vÄra plagg mÄste den fukt huden avger, avlÀgsnas i samma takt som den bildas. Av alla textila material har ull den största vattenupptagningsförmÄgan, ull kan ta upp vatten till 35% av sin egen vikt.


Vi bereder frÀmst ull av svenska lantrasfÄr sÄ som FinullsfÄr, RyafÄr, GotlandsfÄr (fd. pÀlsfÄr) och GutefÄr. Alla fibrer gÄr att tova var för sig eller blandade med varandra. Olika fibrer filtar olika lÀtt, ull Àr ett levande material och varje kvalité har fibrer som fungerar pÄ sitt eget vis, efter sin egen karaktÀr. I Sverige har varje fÄrras sin egen förening som vÀrnar om djurens existens och överlevnad. Vill du fördjupa dig inom en viss fÄrras kan ni kontakta den förening med specifik inriktning pÄ den ras ni Àr intresserad av.

ULLSORTER

LÀr dig mer om de olika kvalitéerna

IMG_2903.jpeg

FINULLSFÅR

FinullsfÄren har en finfibrig och mjuk, vÀrmande ull vilken ger en slÀt om behaglig filt, lÀmplig att ha nÀra huden i sjalar, klÀder, mössor babyfiltar m. m
Ullen Àr 6-8 centimeter lÄng och bestÄr till stor del av finkrusig bottenull med en viss avsaknad av tÀckhÄr, vilket gör att ullen inte Àr sÄ slitstark.
Har ullen fÀrre vÄgor Àn tvÄ per centimeter klassas den som GobelÀngull.
FinullsfÄrens fÀrg Àr vit, svart och brun.
En filt av finull har en god vattenavvisande förmÄga om den valkas vÀl.

IMG_2829.jpeg

RYAFÅR

RyafÄren Àr den fÄrras som numera Àr mest lik den gamla svenska lantrasen. Ullen bestÄr bÄde av mjuk, vÀrmande bottenull och glansiga, slitstarka tÀckhÄr. LÀngden varierar mellan 15-30 centimeter och Àr oftast vit.
Ullen vÀrmer bra och Àr slitstark, glansig samt vattenavvisande.
AnvÀnds med fördel till tovning av mattor, sittdynor,
tofflor m. m

IMG_2640.jpeg

GOTLANDSFÅR

GotlandsfÄren har sedan 1930-talet avlats fram för att ge ett vackert och glansigt skinn med vacker lock.
Ullen Àr 10-15 centimeter lÄng i olika grÄa nyanser som till största delen bestÄr av grova tÀckhÄr. Ullen har hög glans och vacker lock.
Fibrerna Àr vattenavvisande och mycket slitstarka.
AnvÀnds med fördel till tovning av mattor, sittdynor,
tofflor m. m

IMG_2827.jpeg

GUTEFÅR

Sveriges mest ursprungliga fÄr, GutefÄren har ull som skiftar i mörka, ljusgrÄa samt bruna nyanser.
Ullen har en stor spridning av kvalitéter med allt frÄn mjuk lÀttarbetad ull till grova och mÀrghaltiga fibrer. Dessa mÀrghÄr hÄller fÀllen yvig och bidrar till en tÀt fÀll som hindrar vatten och vind att trÀnga ner till huden. MÀrghÄren ger en intressant ytstruktur Ät guteullsfilten. Dessa fibrer Àr dock svaga och nöts bort ganska fort vid anvÀndning.

IMG_2641.jpeg

LEICESTERULL

LeicesterfÄrens ull har hög glansighet och silkighet och Àven god stapelbildning (gobelÀng ull).
Ullen innehÄller slitstarka tÀckhÄrsfibrer LÀngden varierar mellan 10-15 cm och Àr oftast vit 
Den lÀmpar sig bra till tovning samt spinna av tillsammans med finull som har botten ull (kortare fibrer) .

IMG_8460.HEIC

TEXELULL

TexelfÄret har en finfibrig och vaddig ull med mycket bottenull. LÀngden varierar mellan 5-9 cm och Àr oftast vit.
Den Àr volymrik och lÀmpar sig bra till stoppning av tÀcken och kuddar.

TVÅ & EN HALV MILJONER ÅR

Ull Àr den enda textila fiber som provats mot huden i mer Àn tvÄ och en halv miljoner Är. Om du ska arbeta för kvalité bör du tÀnka pÄ vilka pÄfrestningar ditt tovade föremÄl kommer att utsÀttas för och vÀlja fibrer utifrÄn det. Yllesockor bör tovas av fibrer som stÄr emot vÀta, Àr slitstarka och varma. Ullen bör innehÄlla bÄde bottenull och tÀckhÄr.
En yllesjal skall vara mjuk och varm och tovas lÀmpligast av finfibrig ull, Finull eller gobelÀngull. En vinterkappa skall stÄ emot regn och hÄrd vind samt vara smutsavvisande, den ska Àven hÄlla formen Är frÄn Är. Ett ytterplagg bör tovas av en blandning innehÄllande bÄde tÀckhÄr och lite bottenull. Filtade klÀder till sköna sommardagar skall vara mjuka, lÀtta, svala samt hÄlla sig frÀsch utan att behöva tvÀttas sÄ ofta. Plaggen bör tovas av finfibrig ull, Finull eller gobelÀng.
Till gardiner och andra inredningstextilier, som ska ha ett vackert fall, ge bra akustik, stÄ emot damm och smuts samt vara flamsÀkra, kan man anvÀnda vilken fibertyp som helst. Alla ulltyper har egenskaper anpassade för ÀndamÄlet. HÀr Àr det formgivningen och Äter igen - anvÀndningsomrÄdet, som avgör vilken kvalité som skall anvÀndas.
Stoppningsull, ull frÄn tyngre köttrasfÄr, Àr ett billigt och pÄ mÄnga sÀtt praktiskt naturmaterial att anvÀnda vid stoppning av tÀcken, dynor och kuddar. Stoppningsull behöver ha god spÀnst sÄ att de inte plattas till samt ha god isoleringsförmÄga mot sÄ vÀl kyla som vÀrme.

bottom of page